Finns det något
svenskare än Tennysons klassiska nyårsdikt: Ring Out Wild Bells? Eller
som den heter på svenska: Nyårsklockan.
Om inte den ljuder från Skansen en nyårsnatt vete tusan vad som
skulle hända. Upplopp, kravaller, undantagstillstånd? Och om vem som ett aktuellt år ska läsa den
råder det alltid delade meningar.
Uppläsningen kommenteras, diskuteras och
jämförs med tidigare, som vore den helig, Anders de Wahls pompösa stämma är
svår att slå. Men så fick han också den äran ett antal nyårsnätter, och då vore
det väl märkligt om han inte uppnådde en speciell förmåga att deklamera dikten.
Den första som bröt den manliga, över
hundraåriga, sviten, var Margaretha Krok och hennes medverkan var inte självklar.
Skulle en kvinna!? Kunde verkligen en kvinna fylla diktens ord med den rätta
tyngden? Och så vidare.
Som vore just dessa ords framförande avgörande
för allt som sedan kommer att hända i Svea Rike resten av året. Märkligt.
Här kommer inledningsfraserna till fyra
varianter av dikten. Först originalet, därefter Fredins översättning, sedan min
tolkning och sist översättningen av min tolkning
· Ring out, wild bells, to the wild sky ( Tennysons Ring Out Wild Bell, första gången
publicerad 1850)
·
Ring, klocka, ring i bistra
nyårsnatten (Nyårsklockan av Edvard Fredin 1890)
·
Lett klockan ring, når kjårdda knäpp
ti knutom (Lett klockan ring… min jamska tolkning, första gången publicerad
nyårsaftonen 2016)
·
Låt klockorna ringa, när kölden
knäpper i knutarna (Låt klockorna ringa… översättningen av min jamska
tolkning, från nyåraftonen 2016)
Sedan kommer, här nedanför, hela dikten tolkad
till jamska med en svensk översättning direkt under. Under den kommer Fredins
svenska tolkning och längst ner Tennysons hela original.
Läs jämför och begrunda, det kan vara rätt
intressant.
Min version finns även presenterad i boken Tökka
Julhælg och tonsatt på den medföljande cd:n med samma namn som tillsammans kan
beställas på min hemsida www.larpersa.com
Lyssna på den kan du också göra på Spotyfi.
Här är länken: kopiera den och klistra in den sökfältet så kommer du till låten
https://open.spotify.com/track/0MaClAXlbnTgO5qhDFWHAJ
Gott Nytt År,
stårse å pöjke!
Lett klockan ring… (Lars Persa)
Lett
klockan ring, når kjårdda knäpp ti knutom
mot
himla svårt, mot fennom vit ta snö
gammåre
ha bestämt se för å dö…
Hör
ringinga, de skväll ti fönsterrutom!
Ring værmen in, å ut ring frösenjola
när
nyåre nu knappt e ein minut
ring
ut all lögnan så dom får e shlut
Ring in de som e sant – å ring in sola!
Ring in de som e sant – å ring in sola!
Ring
tonkan ut som tyng oss meir än grava
och
trösta in at dom som otröyn ligg
ring
koppen full ta gull at dom som tigg
å hjærte værmt så folk håll de dom lava
Lett
klockan ring så båtan fæles seker
ring krafta in at dom som brukk gå beit
ring tvivle bort at dom som går å leit
ring
de som e för högt, att de vål leger
Ring
hoppe in för dom som sitt der ampen
att
maten ske ta shlut å int ske räck
lätt
klockan ring för dom som ittnå feck
så mårskre shlut å lys ti hopplauslampen
Lett
klockan ring så vapna bære tysten
ring
helht, der dom ha vö som vill förstör
ring
vattne dit der jola e för tör
ring
artusångan in, så ske mæ lyssen
Lett
klockan ring så mæ bell öppen nævan
å ge
ta de mæ ha i överflö
at
dom som int ens ha e bit ’a brö
så
de vål litte lättar hen å læva
Lett
klockan ring… nu er e nog ta stöjan
n
lugn n dag de e vå mæ behöv
ring
mardrömslaus e nætt at dom som söv
som
om dom låg der fint å mjukt ti höyan
Låt klockorna ringa…
Låt
klockorna ringa, när kölden knäpper i knutarna
mot
himlen svart, mot drivorna vita av snö
gammalåret
har bestämt sig för att dö
Hör
ringningen, det skallrar i fönsterrutorna!
Ring
värmen in, och ut ring frusenjorden
när
nyåret nu knappt är en minut
ring
ut alla lögner, så dom får ett slut
ring
in det som är sant, och ring in solen
Ring
tankarna ut som tynger oss mer än graven
och
trösten in åt dem som otrygga ligger
ring
koppen full av guld åt dem som tigger
och
hjärtat varmt så folk håller det de lovar
Låt
klockorna ringa så båtarna färdas säkert
ring
kraften in åt dem som brukar gå bet
ring
tvivlet bort åt dem som går och letar
ring
det som är för högt, att det blir lägre
Ring
hoppet in åt dem som sitter där orolig
att
maten ska ta slut och inte ska räcka
låt klockorna
ringa för dem som inget fick
så
mörkret slutar lysa i hopplöslampan
Låt
klockorna ringa så vapnen bara tystnar
ring
helt, där de har varit som vill förstöra
ring
vattnet dit där jorden är för torr
ring
skönhetssånger in, så ska vi lyssna
Låt
klockorna ringa i så vi förmår öppna våra nävar
och
ge till av det vi har i överflöd
åt
dem som inte ens har en bit av bröd
så
det blir lite lättare här att leva
Låt
klockorna ringa … nu är det nog av stojet
en
lugn dag, det är vad vi behöver
ring
en mardrömslös natt till dem som sover
som
om de låg där fint och lugnt i höet
Nyårsklockan (Edvard Fredin)
Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
mot rymdens norrskenssky och markens snö;
det gamla året lägger sig att dö...
Ring själaringning över land och vatten!
Ring in det nya och ring ut det gamla
i årets första, skälvande minut.
Ring lögnens makt från världens gränser ut,
och ring in sanningens till oss som famla.
Ring våra tankar ut ur sorgens häkten,
och ring hugsvalelse till sargad barm.
Ring hatet ut emellan rik och arm
och ring försoning in till jordens släkten.
Ring ut vad dödsdömt räknar sina dagar
och forngestaltningar av split och kiv.
Ring in ett ädlare, ett högre liv
med bättre syften, mera rena lagar.
Ring ut bekymren, sorgerna och nöden,
och ring den frusna tiden åter varm.
Ring ut till tystnad diktens gatularm,
men ring till sångarhjärtan skaparglöden.
Ring ut den stolthet, som blott räknar anor,
förtalets lömskhet, avundens försåt.
Ring in det rätta på triumfens stråt,
och ring till seger mänsklighetens fanor.
Ring, klocka, ring... och seklets krankhet vike;
det dagas, släktet fram i styrka går!
Ring ut, ring ut de tusen krigens år,
ring in den tusenåra fredens rike!
Ring in den tid, då andarna befrias
ur själviskhetens sammansnörda band.
Ring mörkrets skuggor bort ur alla land;
ring honom in, den bidande Messias.
Ring Out Wild Bells (Alfred Tennyson)
Ring out, wild bells, to the wild sky,
The flying cloud, the frosty light;
The year is dying in the night;
Ring out, wild bells, and let him die.
Ring out the old, ring in the new,
Ring, happy bells, across the snow:
The year is going, let him go;
Ring out the false, ring in the true.
Ring out the grief that saps the mind,
For those that here we see no more,
Ring out the feud of rich and poor,
Ring in redress to all mankind.
Ring out a slowly dying cause,
And ancient forms of party strife;
Ring in the nobler modes of life,
With sweeter manners, purer laws.
Ring out the want, the care the sin,
The faithless coldness of the times;
Ring out, ring out my mournful rhymes,
But ring the fuller minstrel in.
Ring out false pride in place and blood,
The civic slander and the spite;
Ring in the love of truth and right,
Ring in the common love of good.
Ring out old shapes of foul disease,
Ring out the narrowing lust of gold;
Ring out the thousand wars of old,
Ring in the thousand years of peace.
Ring in the valiant man and free,
The larger heart, the kindlier hand;
Ring out the darkness of the land,
Ring in the Christ that is to be.
Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
mot rymdens norrskenssky och markens snö;
det gamla året lägger sig att dö...
Ring själaringning över land och vatten!
Ring in det nya och ring ut det gamla
i årets första, skälvande minut.
Ring lögnens makt från världens gränser ut,
och ring in sanningens till oss som famla.
Ring våra tankar ut ur sorgens häkten,
och ring hugsvalelse till sargad barm.
Ring hatet ut emellan rik och arm
och ring försoning in till jordens släkten.
Ring ut vad dödsdömt räknar sina dagar
och forngestaltningar av split och kiv.
Ring in ett ädlare, ett högre liv
med bättre syften, mera rena lagar.
Ring ut bekymren, sorgerna och nöden,
och ring den frusna tiden åter varm.
Ring ut till tystnad diktens gatularm,
men ring till sångarhjärtan skaparglöden.
Ring ut den stolthet, som blott räknar anor,
förtalets lömskhet, avundens försåt.
Ring in det rätta på triumfens stråt,
och ring till seger mänsklighetens fanor.
Ring, klocka, ring... och seklets krankhet vike;
det dagas, släktet fram i styrka går!
Ring ut, ring ut de tusen krigens år,
ring in den tusenåra fredens rike!
Ring in den tid, då andarna befrias
ur själviskhetens sammansnörda band.
Ring mörkrets skuggor bort ur alla land;
ring honom in, den bidande Messias.
Ring Out Wild Bells (Alfred Tennyson)
Ring out, wild bells, to the wild sky,
The flying cloud, the frosty light;
The year is dying in the night;
Ring out, wild bells, and let him die.
Ring out the old, ring in the new,
Ring, happy bells, across the snow:
The year is going, let him go;
Ring out the false, ring in the true.
Ring out the grief that saps the mind,
For those that here we see no more,
Ring out the feud of rich and poor,
Ring in redress to all mankind.
Ring out a slowly dying cause,
And ancient forms of party strife;
Ring in the nobler modes of life,
With sweeter manners, purer laws.
Ring out the want, the care the sin,
The faithless coldness of the times;
Ring out, ring out my mournful rhymes,
But ring the fuller minstrel in.
Ring out false pride in place and blood,
The civic slander and the spite;
Ring in the love of truth and right,
Ring in the common love of good.
Ring out old shapes of foul disease,
Ring out the narrowing lust of gold;
Ring out the thousand wars of old,
Ring in the thousand years of peace.
Ring in the valiant man and free,
The larger heart, the kindlier hand;
Ring out the darkness of the land,
Ring in the Christ that is to be.